Vid den här gården har jag många roliga minnen sen jag var liten.
Här bodde en fantastisk familj med flera generationer och syskon
som var varmt välkomnande varje gång pappa och jag kom körandes
med moppen. Jag hade fullt sjå och hålla mej fast på bakersta delen
av limpan som hade en pakethållare som sluttade bakåt.
Moppen gick i snigelfart uppför sista knixen på Linnbergsbacken,
och jag hang mej fast hårt runt pappas mage. När jag blev större
så fick jag hoppa av i farten vid sista backen.
Ibland när lillbrorsan va me då va de än svårare och hänga sig fast för
han skulle alltid sitta i mitten och det var knappt nån plats kvar åt mej.
-----
Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker tillbaks på dessa människor
och deras sätt att vara och deras gästfrihet.
Deras kök var ofta fullt med olika människor (bl a grannar, släktingar, barn, jägare, värste hunnkäran av olika sort, stövaruppfödare, gråhundsägare och en och annan jämte)
och diskussionerna stod högt i tak. Alla pratade i mun på varann och fäkte med
arman och domdere och försökte överrösta varann.
---
Jag känner mej hedrad som fått uppleva detta och tänker
ofta tillbaka på hur det var där i köket.
En av de gamla vackra lagårdarna som jag och hundarna promenerar förbi
varje dag. Man ser en liten skymt av fjälla över la´take.
Längts upp i Linnbergsbacken
Ström i härliga höstfärger










