Utflykt till Höjda!

Men Herremingu´va söt man kan vara då!

Finns det nå finare än små djurbebisar?

Den här lilla fina goa valpen Puck, var hur söt o fin

som helst.

Vilken liten goding......

De är alltid lika roligt att fara uppöver

Vattudal´n och hälsa på hos min lillebror.

Idag var det den här lilla valpen som

man blev helt förälskad i.

Ett annat ställe som ligger mej väldigt varmt om hjärtat

är mitt kära HÖJDA!

~~~~

Det är min mammas föräldrarhem som ligger en bit

bortom bebyggelse, långt upp i fjällnära skog.

Det är en fantastisk känsla att få komma dit,

fast idag var det blandade känslor.

Både sorg och glädje.

Det var mycket mammakänslor

som kom över mej!

~~~~

Såklart blev det paus med korvgrillning och kaffe.

Vovvarna fick sej en välbehövlig vilopaus efter flera kilometers

tok kuting. Dom bara älskar att få springa och vara ute med oss.

Tur att inga björnar har stigit upp än......

fast vi såg en liten ofarlig en uppe i Höjda.

Ett av mammas roliga verk.

Köket välkomnade oss med sina fina gröna luckor

och oranga väggar........ölglasen hängande på rad

i takstocken. Kan de bli mer charmigt.

Längt att få sitte där och drick mårakaffe......

halvkallt på stolsittsan och småkurit,

men ändå så himla härligt.

Jag kommer snart tillbaka!

Mitt i all enkelhet står dom på rad, dom fina

porslinstillbringarna.

Dom ger en extra färgklick och skönhet i det föredetta fjöset.

~~~~

Här har kossan trampe och vänte på

att bli mjölkade och tuppan sprätte och kuckelikua.

En och annan kalv har säkert sett dagens ljus och

hästen gnäggat välkomnande till den som kommit och

stillt tila om måran.

Jag kan förnimma hur det var en gång.........

Hejdå kära Höjda......vi kommer snart tillbaka.

Då kommer vi att stanna längre, jag lovar! På återseende!

~~~~~~~~~~